På Linköpings universitet finns ett forskarteam som forskar om klimakteriet. Värmevallningar och svettningar är särskilt i fokus, vad är det egentligen som skapar dessa klimakteriebesvär? Anna-Clara Spetz Holm är en av forskarna.
Anna-Clara Spetz Holm fascineras av klimakteriet och de hormonförändringar som det innebär. Varför får vi värmevallningar och svettningar, och varför får inte alla det trots att vi genomgår samma typ av hormonförändring i klimakteriet? Intresset för klimakteriet kom för mer än 25 år sedan när Anna-Clara träffade professor Mats Hammar som då forskade inom området. Än så länge finns inget svar på varför vi upplever klimakteriet så olika, men forskningen har kommit längre i att förstå mekanismerna bakom värmevallningar och svettningar. Och faktum är att även män/personer med testiklar kan drabbas.
Klimakteriet är ett stadie i livet som alla kvinnor/personer med hormonproducerande äggstockar kommer att uppleva. Klimakterieprocessen pågår i kroppen någon gång mellan 45-55 års ålder, och genomsnittsåldern för menopaus, sista mensen, är 51 år. Klimakteriet upplevs väldigt olika av alla, en del har lätta besvär eller märker knappt av det och en del har svåra besvär som påverkar vardagen negativt. De flesta drabbas av någon typ av värmevallningar och svettningar, men i olika grad och längd. Klimakteriet är en naturlig process, men är besvären svåra finns hjälp att få. Under klimakterieperioden i livet sker ofta också många andra större förändringar som kan ha påverkan på hälsa och välbefinnande. Anna-Clara lyfter exempelvis barn som flyttar ur hemmet och föräldrar som blir äldre och behöver annan typ av omsorg. Klimakteriet innebär att vår fertila fas i livet är över, något som också kan sätta igång funderingar kring livet och väcka en vilja att göra förändringar. Klimakteriet är både psykiskt och fysiskt en stor livshändelse.
När menopaus skett är östrogennivåerna på en låg nivå, och det orsakar ofta en skör benstomme och förändringar i hjärt- och kärlsystemet. Detta är bra att känna till och kan ge motivation att träna och äta en kost utifrån vad kroppen behöver. Anna-Clara menar att träning har en positiv inverkan på livskvalitet, sömn, hjärta, blodkärl och benstomme. Genom sin forskning har hon och teamet också sett att träning kan ha en positiv inverkan på värmevallningar och svettningar, men att mer forskning behövs. En studie Anna-Clara bidragit till är att standardiserad styrketräning i 15 veckor verkade minska värmevallningar och svettningar hos kvinnor som genomgått klimakteriet och som inte tränade innan studien. Men för att verkligen bekräfta detta behövs fler studier.
Forskning är inte det enda Anna-Clara ägnar sina dagar åt. Hon berättar att mycket av tiden går åt till att skriva avtal och söka forskningsmedel. Anna-Clara jobbar också på Kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, samt undervisar på Linköpings universitet. I huvudsak undervisar hon på läkarutbildningen inom gynekologi med fokus på hormoner och mekanismer i menscykeln under olika faser i livet.
Anna-Clara hoppas att genom sin forskning få veta vad som ligger bakom värmevallningar och svettningar, att förstå mekanismerna. Hon hoppas också att fler behandlingsmetoder mot klimakteriebesvär kan hittas, metoder som inte baseras på hormoner. Idag är hormonbehandling innehållande östrogen (som kombineras med gulkroppshormon hos de som har livmoder) den effektivaste behandlingen mot svettningar och värmevallningar. Men alla vill inte, eller kan inte, använda hormonella behandlingsmetoder. Anna-Clara lyfter bröstcancer- och prostatacancerpatienter som exempel.
Linköpings universitet har samarbeten med andra universitet i landet vad gäller forskning om klimakteriet; Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Ett nytt samarbete håller också på att utvecklas med Uppsala universitet. Anna-Clara berättar att några länder sticker ut och är framstående i forskning om klimakteriet. Hon berättar att USA, Storbritannien, Finland, Spanien och Italien har en hel del pågående forskning.
Om Anna-Clara hade all tid i världen och massor av forskningsanslag så skulle hon vilja undersöka exakt vad som händer i hjärnan när värmevallningar och svettningar uppstår. Den kunskapen skulle kunna ge oss möjlighet till exakta behandlingsmetoder, de bästa helt enkelt. Idag är den forskningen en omöjlighet, men i framtiden kan AI-teknik hjälpa oss att följa hormonförändringar och nervsignaler i hjärnan utan att använda invasiva och skadliga metoder. Men det får framtiden avgöra!